Vad kan Kristianstads Vattenrike lära forskarna om framgångsrik förvaltning av världens ekosystem?

Forskare inom både natur- och samhällsvetenskap studerar det unika Vattenriket i Kristianstad. Syftet är att förstå vilka nyttigheter vattenriket producerar och vilken typ av skötsel som krävs för att våtmarksområdet ska klara av förändring och störningar i framtiden.

Vattenriket med Kristianstad stad och Hanöbukten utanför. Foto: Patrik Olofsson/N

I direkt anslutning till Kristianstad ligger Vattenriket. Det är ett 1100 kvadratkilometer stort våtmarksområde som fått sin karaktär av Helgeåns årliga översvämningar och att människor genom århundraden bedrivit jordbruk där. Dessa återkommande störningar har gett upphov till ett variationsrikt landskap och stor artrikedom.

Att det finns unika naturvärden i Vattenriket visste man redan på Linnés tid och 1974 fick området status som ett våtmarksområde av internationellt intresse av den så kallade Ramsar-konventionen. Just nu utvärderas om Kristianstads Vattenrike kan bli godkänt som ett internationellt biosfärsområde enligt FN:s Man and the Biosphere-modell.

Forskningsprojekt

Nu deltar forskare inom både natur- och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet för att studera vilka ekologiska, men också ekonomiska och sociala faktorer som påverkar våtmarksområdets förmåga att tillhandahålla varor och tjänster som är viktiga för människors välbefinnande och för samhällsutvecklingen i stort.

Forskarna skall dels identifiera vilka ekosystemtjänster som genereras i området, dels vad som karaktäriserar samhällets förmåga att förvalta dessa. Några centrala frågor är:

- Vilka faktorer påverkar ekosystemens förmåga att hantera förändringar?

- Vilka drivkrafter påverkar skötseln av denna förmåga?

- Vilken roll spelar lokal ekologisk kunskap för förvaltningen och hur skiljer sig denna från vetenskaplig kunskap?

Forskningen sker i nära samarbete med de lokala aktörerna i området, vilka också är de som i första hand kommer att använda de resultat man får fram.

Naturvård

Forskarna försöker kartlägga hur naturvården i Kristianstads Vattenrike utvecklats och vilka som idag är delaktiga i skötseln av ekosystemen. Här har man - kanske bättre än på andra ställen - tagit vara på den lokala ekologiska kunskap som finns i området. I olika restaurerings- och skötselprojekt som initierats av Ekomuseum Kristianstads Vattenrike samarbetar ett 20-tal lokala intresseorganisationer med markägare och näringsidkare. Genom att identifiera de olika aktörernas kunskap och de nätverk som bildats, vill forskarna ta reda på vad som krävs för att ett naturvårdsprojekt skall bli framgångsrikt ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel.

När kartläggningen är färdig kommer forskare och lokala aktörer tillsammans att utarbeta olika framtidsscenarier och diskutera hur man på olika sätt kan påverka dessa. På så sätt vill man bygga upp en beredskap för att kunna hantera förändringar och störningar i framtiden.

Jämförande studier

Inom ramen för Millennium Ecosystem Assessment kommer resultaten från Kristianstads Vattenrike att jämföras med liknande studier i Peru, Indien och södra Afrika. Trots att studieområdena till det yttre kan tyckas mycket olika, så tror forskarna att det finns gemensamma nämnare som kan ge ledtrådar till hur ekosystem kan förvaltas på ett hållbart sätt.

Studierna utförs av doktorander och forskare i systemekologi, statsvetenskap, ekonomi och sociologi. De samordnas av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM). Forskare från Data och Systemvetenskap kommer att medverka i processen för att skapa datamodeller över tänkbara framtidsscenarier.

---

Mer information:

Kristianstad Vattenrikes hemsida

Mer information hittar du hos CTM på Stockholms universitet som ansvarar för studierna i Vattenriket:
www.ctm.su.se/ma

Kontakt:

Lisen Schultz
08-16 11 03,
lisen@ecology.su.se

Thomas Hahn
08-16 36 63
hahn@ctm.su.se