Att äta jätteräkor eller inte - det är frågan

I Sverige ökade importen av tropiska jätteräkor med 500% mellan 1998 och 2001. Att räkodlingarna leder till sociala och ekologiska problem är relativt känt, men enligt en ny rapport är även vildfångade räkor tvivelaktiga.

Det finns två sätt att producera de jätteräkor som blivit en eftertraktad lyxvara i väst. Dels genom trålning till havs och dels genom odling i dammar. Intensiva odlingar har på många håll visat sig vara mycket skadliga för både mangroveskogar och närliggande korallrev.
     På senare tid har även räktrålningens negativa effekter på fi skbestånd och miljö fått ökad uppmärksamhet. Bland annat i en färsk rapport från The Environmental Justice Foundation (EJF), som visar att vildfångade räkorna kan vara minst lika miljöskadliga som odlade.

EU:s subventioner
Trots detta fortsätter EU att förhandla till sig fördelaktiga fi skeavtal med länder i Afrika, Asien och Sydamerika. De överdimensionerade fi skefl ottorna, som sedan länge gått med förlust i Europa, kan då fl yttas till sydligare breddgrader. Här kan de fortsätta att tråla upp stora fångster som borde hamnat i de lokala fi skarnas nät och föda kustbefolkningen. Liksom i Europa minskar även dessa fi sk- och räkbestånd snabbt under det hårda fi sketrycket. Den ökade arbetsinsatsen för att få upp de kvarvarande räkorna borde leda till höjda priser och minskande efterfrågan. Men då glömmer man subventionerna. Ett exempel är Guinea-Bissau där fartyg under europeisk fl agg subventioneras med upp till 46 procent.
     Julie Cator från Världsnaturfonden liknar situationen vid att handla i ett snabbköp. ”Istället för att betala för varje vara betalar man vid ingången och kan sen lasta sin vagn full med allsköns varor i obegränsad mängd.” Jätteräkor utgör mindre än 2 procent av den totala mängden vildfångade skaldjur globalt sett, men räkfisket genererar över en tredjedel av den totala bifångsten i världen. För varje kilo räkor som dras upp fångas ända upp till 21 kilo andra arter. Många av dessa är yngel av kommersiellt viktiga arter och detta har haft en mycket stark negativ inverkan på fiskbestånden.
     Värst drabbas den fattiga kustbefolkningen som i många fall är helt beroende av fi sket för sin överlevnad. Ofta är det ont om alternativa försörjningsmöjligheter. Fiskare i Filippinerna har exempelvis övergått till illegala fi skemetoder med gifter och dynamit för att säkra sin försörjning.

Ekologiska jätteräkor
Coop Konsum har i dagarna lanserat ekologiska jätteräkor som odlas småskaligt i Indonesien. Flera miljöorganisationer menar att man som medveten konsument ändå bör bojkotta alla former av jätteräkor. De menar att miljömärkta räkor snarare stärker efterfrågan och att de småskaliga ekologiska räkodlingarna aldrig kan komma upp i de stora volymer som efterfrågas.
     Andra menar att miljömärkning är ett viktigt steg mot att öka medvetandet hos konsumenterna och skapa ekonomiska motiv för producenterna att fi nna hållbara odlings- och fi skemetoder. I slutändan är det trots allt vi, de västerländska konsumenterna, som genom våra val på krogen och i mataffären driver marknaden och efterfrågan.

Beatrice Crona

Vill du veta mer?
http://www.ejfoundation.org/trawling.html (Rapporten Squandering the Seas- How shrimp trawling is threatening ecological integrity and food security around the world från The Environmental Justice Foundation)

En bra heltäckande rapport om räkodlingens miljöeffekter på engelska är Shrimp Aquaculture – State of the Art. En rapport framtagen av Patrik Rönnbäck, doktor i systemekologi, på uppdrag av Sida.

---